Klicka på rubrikerna för att komma till texten:
Allmänt om Norge
Norge ligger i Europas nordvästra hörn och omges av Barents hav i norr, Norska havet i väst och Nordsjön i söder. Sverige, Finland och Ryssland är Norges östra grannländer. Till landet hör också ögruppen Svalbard och ön Jan Mayen i norra Atlanten.
Norge är en konstitutionell monarki. Landet fick sin grundlag den 17 maj 1814 och den är ännu i kraft. Helt självständigt blev Norge år 1905 när unionen med Sverige upplöstes. Parlamentet kallas Stortinget och har 169 representanter som väljs vart fjärde år.
Norge är medlem i Nordiska rådet. Dessutom hör Norge till FN, det europeiska ekonomiska samarbetsorganet EES och försvarsalliansen NATO. Norrmännen sade nej till EU i en folkomröstning år 1972 och resultatet i folkomröstningen 1994 gav samma utslag. Norge är alltså inte medlem i EU.
Näringsliv
Norge är ett utvecklat industriland och en välfärdsstat. Den arbetsföra befolkningen har till stor del sysselsatts av de traditionella huvudnäringarna industri och byggverksamhet. Under de senaste 20 åren har ändå en betydande del av arbetskraften flyttats över till den offentliga sektorn och servicenäringarna. Turismens betydelse ökar hela tiden.
På grund av naturförhållanden är bara 3 % av Norges yta odlingsbar, men havet är rikt på fisk. Fiske är Norges viktigaste exportnäring efter olja och gas. Jordbruket står bara för några procent av landets BNP. Lantbruksproduktionen täcker en stor del av Norges matbehov, men landet importerar all sin matsäd.
De stora vattenkraftsresurserna gynnar metallindustrin. Norge är nu en av de ledande exportörerna av aluminium, magnesium och ferrosilium. Handelsflottan är också en av de största i världen. Handelsfartygen transporterar mycket olja, men har också specialiserat sig på specialtransport av gas, kemikalier, kol och bilar. Även många av världens största och modernaste kryssningsfartyg seglar under norsk flagg. Landet har under de senaste 25-30 åren utvecklat sin olje- och gasproduktion och är idag en av världens största olje- och gasexportörer.
Kultur
Kulturlivet i Norge är mångsidigt och ett stort antal norska konstnärer har blivit kända internationellt. Biografer, bibliotek, muséer, teatrar, musikaler och revyer är välbesökta. I Norge läser man också flitigt dagstidningar. Kvinnorna använder sig i högre grad av kulturutbudet än vad männen gör.
Utomlands kombineras norsk konst och kultur ofta med träsmideskonst från vikingatiden, utsmyckning av stavkyrkor, folkdräkter och den speciella folkmusiktraditionen. Den världskända dramaförfattaren Henrik Ibsen (1828-1906), författaren Björnstjerne Björnsson, tonsättaren Edvard Grieg (1843-1907), målaren Edvard Munck (1863-1944) och nobelpristagaren och författaren Knut Hamsun (1859-1952) är personer som bör nämnas i samband med norskt kulturliv.
Den internationellt kändaste moderna tonsättaren idag heter Arne Nordheim. Ett antal unga solister inom klassisk musik och jazz har också blivit internationellt kända, t.ex. Leif Ove Andsnes, Truls Mørk och Jan Garbarek. Bland kända norska författare i dag kan nämnas Jostein Gaarder bl.a. "Sofies värld", Erik Fosnes Hansen "Psalm vid resans slut" och Erlend Loe " Naiv. Super".
Språk och utbildning
Med undantag av den samiska befolkningen, som har sitt eget språk och sin egen kultur, finns det två jämställda officiella språk i Norge. Bokmål bygger på det språkliga arvet från danska tiden medan nynorsk är baserat på dialekter i västra och södra Norge.
Norska barn börjar sin skolgång som sexåringar. Grundskolan räcker tio år och är obligatorisk. På grundskolan följer tre år "videregående skole". När eleverna slutar grundskolan deltar de i ett nationellt slutprov och får ett avgångsbetyg. Efter videregående skole kan de välja att studera på högskola eller universitet. Skolorna i de samiska distrikten har en egen läroplan, som är likvärdig med den vanliga norska läroplanen. I Karasjok finns dessutom en samisk folkhögskola. Finska som andraspråk är ett läroämne i grundskolan i Troms och Finnmark, därför att kvenerna har fått status som nationell minoritet.
Natur
Typiskt för Norges natur är höga fjäll och fjordar som tränger sig långt in i landet. Fjällen upptar stora delar av landet och de naturliga dalarna sträcker sig från slätterna och kusten upp mot bergen.
Klimat
Trots att Norge är beläget i norr präglas klimatet av milda vintrar tack vare Golfströmmen. Samtidigt finns det stora skillnader t.ex. mellan Finnmarken i norr, Västnorge, de östra och de södra delarna av landet. I väst är det sällan minusgrader medan temperaturen i Finnmarken kan sjunka till -50°C.
Vegetation
Norge präglas av ringa växtlighet, vilket är uppenbart eftersom landet sträcker sig så långt norrut. Det finns nästan 2 000 blommande växtarter. Lövskog förekommer bara i låglandet i södra Norge, medan barrskog bestående av tall och gran finns överallt.
Djurliv
I Norge finns det rikligt med djur- och fågelarter. Här lever också de enda vilda renarna i Europa tillsammans med älgar och rådjur. Förutom rävar, vargar och björnar finns det många mindre djur i Norge. Den utrotningshotade havsörnen häckar på flera ställen längs norra kusten. I insjöarna finns det rikligt med röding, öring, sik och harr. I det arktiska havet simmar många säl- och valarter.
I korthet
Total areal: 323 802 km²
Strandlinje: 21 465 km
Högsta berg: Galdhøpiggen 2 469 m
Största insjö: Mjøsa 362 km²
Längsta älv: Glomma 598 km
Invånare: 4.858 199 (2010)
Huvudstad: Oslo
Invånare i Oslo: 586.860 (2010)
Statsskick: konstitutionell monarki Parlament: Stortinget, 169 ledamöter
Statsminister: Jens Stoltenberg (Arbeiderpartiet), 2005-
Regering: Arbeiderpartiet, Senterpartiet och Sosialistisk Venstreparti
Statsöverhuvud: Kung Harald V
Viktiga årtal
800-1000 Vikingatid
1024 Kristendomen blir huvudreligion
1048 Oslo grundas
1070 Bergen grundas
1261 Grönland ansluts till Norge
1262 Island ansluts till Norge
1380 Unionen Danmark-Norge
1814 Unionen Sverige-Norge
1814 17.5 Norge får en egen grundlag
1905 Unionen Sverige-Norge upplöses. Norge blir en självständig stat
1933 Norge förlorar Grönland till Danmark i den internationella domstolen i Haag
1949 Norge blir medlem i Nato
1972 Norrmännen röstar nej till medlemskap i EU
1994 Norrmännen röstar nej till EU igen
Länkar
- Norjalaisia kotisivuja
- Stortinget - The Norwegian Parliament
- Official Documentation and Information from Norway (O.D.I.N.)
- Det norske meteorologiske institutt
- Norges Statistik
- Oslo
- Kultur
- Museer
- Aftenposten
- Verdens Gang
- Dagbladet
- Gula Sidorna
- The Norwegian Homepage
- Foreningen Norden, Norge
- The Norwegian National Library
- The BIBSYS -Norwegian University Library System = http://ask.bibsys.no
- Arbetsförmedlingen = www.nav.no
