Klicka på rubrikerna för att komma till texten:
Allmänt om Färöarna
Näringsliv
Kultur
Språk och utbildning
Natur
Klimat
Vegetation
Djurliv
I korthet
Viktiga årtal
Länkar
Allmänt om Färöarna
Färöarna ligger i Nordatlanten, 430 km sydost om Island, 600 km väst om Norge och på 1 250 kilometers håll från Danmark. Färöarna består egentligen av 18 öar av vilka 17 är bebodda. Den största ön är Streymoy med en yta på 373,5 km². Huvudstaden Tórshavn finns på Streymoy.
De första som bosatte sig på Färöarna var antagligen irländska munkar som kom till öarna på jakt efter en lugn boplats under mitten av 600-talet. Norrmännen började bosätta sig på ön hundra år senare och fortsatte flytta dit under hela vikingatiden.
Färöarna är en del av kungariket Danmark. Öarna har två representanter i det danska Folketinget. Färöarna har också ett eget parlament, Løgting, med 32 representanter som väljs vart fjärde år. Färöarna är medlem i Nordiska rådet men stannade utanför EU.
Näringsliv
På Färöarna är man väldigt beroende av importerade varor eftersom landets egna ekonomi nästan helt baserar sig på fiske, fiskodling och fiskförädling. Nuförtiden försöker man även satsa på teknologi och utreder också möjligheterna att utnyttja eventuella olje- och gastillgångar. Industrin på Färöarna har specialiserat sig på maskiner och hjälpmedel som behövs för fiskeindustrin.
Ända fram till mitten av 1800-talet var jordbruket den viktigaste näringsgrenen på Färöarna. Idag kan man bara producera hälften av det egna spannmålsbehovet. Fiskeflottan omfattar 249 fartyg (2004) och fångsten exporteras som sådan eller som färdig filé, antingen färsk eller djupfryst. Jakten på grindval fortsätter på Färöarna trots kritik från internationella djurskyddsföreningar. Grindvalen är inte utrotningshotad. Grindvalsjakten har inget kommersiellt värde för färingarna, men uppfattas som en viktig del av den färöiska kulturen och historien.
Kultur
Kulturen på Färöarna har alltid tagit intryck från Norden. Samtidigt har den egna färöiska kulturen utvecklats. Färöarna är en av de få platserna i Europa där den gamla medelålders traditionen av kedjedans, på färöiska Kvæði, har överlevt. Den dansas till gamla och nya ballader.
Det viktigaste som har hänt färöisk litteratur sedan de medeltida folksångerna var då man började skriva litteratur på färöiska på 1870-talet. Den kändaste moderna författaren är William Heinesen, som skrev på danska.
Språk och utbildning
Det färöiska språket påminner mest om västnorska och isländska och bildar tillsammans med dessa den västnordiska språkgruppen. V.U.Hammershaimb skapade i mitten av 1800-talet det färöiska skriftspråket på språkhistorisk och etymologisk bakgrund. Detta för att visa sambanden till isländskan och det fornnordiska, men också för att skapa en konsensus mellan öarnas många dialekter. Färöiska är det officiella huvudspråket även om öarna hör till Danmark. Första främmande språk i skolorna är danska.
Skolsystemet på Färöarna grundar sig på en sjuårig obligatorisk grundskola, läroplikten påbörjas vid sjuårsåldern. Dessutom finns det möjlighet att gå klasserna 8 och 9 och i gymnasiet. På Färöarna finns också handelsläroverk, en lärarhögskola och en sjukvårdsskola. Högre utbildning kan man få på universitetet men endast i vissa ämnen. För vidare universitetsstudier får man söka sig bort från Färöarna, ofta går resan till Danmark.
Natur
Färöarna blev till för över 110 miljoner år sedan som följd av ett vulkanutbrott mellan två kontinentalplattor. Det färöiska landskapet präglas av branta skiktade klippstränder, fjordar, vikar och berg som skymtas gröna bland molnen.
Klimat
Färöarna har ett havsklimat som växlar mellan solsken, dimma och regnskurar. Golfströmmen gör vädret milt, vattnet i hamnarna fryser aldrig och vintrarna är rätt så varma med tanke på det nordliga läget. Snöfall förekommer, men endast kortvarigt. Medeltemperaturen är +3°C på vintern och +11°C på sommaren.
Vegetation
Det finns inte mycket växtlighet på Färöarna. Det finns varken träd eller skogar, men desto mera gräs. Bara 6 % av landets yta är uppodlad och resten används som betesmarker för fåren.
Djurliv
Det finns få djurarter på Färöarna men rätt så många fågelarter, speciellt sjöfåglar. Ornitologerna har observerat ca 300 olika fågelarter på öarna, som är ett paradis för fågelskådare. De viktigaste tama djuren är fåren, som det finns ca 70 000 av på öarna. Dessutom har man en del kor och hästar. De viktigaste havsfångsterna består av torsk, kolja, sej och räkor.
I korthet
- Total areal: 1 396 km²
- Strandlinje: 1 100 km
- Högsta punkt: Slættaratindur 882 m
- Invånare: 48 778 (2009)
- Huvudstad: Tórshavn
- Invånare i Tórshavn: 19 649 (2009)
- Statsskick: Självstyre, del av det danska kungariket
- Lagman (regeringschef): Kaj Leo Johannesen (Sambandsflokkurin, De Liberale), 2009-
- Statsöverhuvud: Drottning Margrethe II
Viktiga årtal
- 600 Irländska munkar bosätter sig på Färöarna
- 800 De norska immigranterna anländer
- 1035 Färöarna blir en del av Norge
- 1380 Färöarna blir tillsammans med Norge en del av Danmark
- 1948 Färöarna får självstyre
- 1972 Färöarna väljer att stå utanför EG (senare EU) trots att Danmark går med
- 1984 Nordens hus grundas
Länkar
- Alt om Färöarne -div artiklar
- Tórshavn (engelska)
- Nordens Hus på Färöarna (färöiska)
- Väderleksrapporten
- Turistinformation
- Landsstýri regeringen (färöiska)
- Lögting parlamentet (färöiska)
- Leita -sökmotor
- Färöarne på nätet -länkar
- Tele Färöarne -adresser,..
- Arbetsplatsförmedling
- Nationalbanken



